Fågelfotograferingen väckte ett nytt intresse
Jag har inte haft något större intresse av fåglar tidigare. Inte mer än att det är fint att få lyssna till fågelsången om våren och höra Ljungpiparen på fjället om sommaren. Men med en duktig fågelfotograf till sambo som också besitter mycket kunskap om fåglar väcktes även mitt intresse förra våren.
Jag lånade hans kamera med det större teleobjektivet och fotade en nötväcka från min stugans farstukvist. Det blev starten för ett nytt intresse. Till att börja med mest för fotograferandets skull och utmaningen att komponera en bra fågelbild utan att varje bild skulle se likadan ut.
Min sambo fotar gärna artporträtt och gör det riktigt bra. Jag själv väljer att fotografera fågeln i sin miljö. Det gör att våra bilder blir olika trots att vi kan sitta på samma ställe och fota samma fågel vid samma tillfälle.

Allt eftersom jag fotat fågel under året som gått har intresset för fåglar växt sig starkare. Jag har suttit med fågelboken, både fysiskt och digitalt för att artbestämma den som jag fotat. Börjat känna igen arterna med blotta ögat och lärt mig deras läten allt eftersom. Min repertoar av fåglar jag känner igen har växt sig större.
Jag har som fågelskådarna gör kryssat arter som jag fått se och känt en stor glädje när jag fått se de som jag sett på bild och läst om. Som en sidensvans på nära håll en höstdag när första snön kom. Och få fota den. Otroligt vacker och som jag tycker påminner om en japansk geisha.

I stugan i Storhogna har vi haft fågelmatning under hela sommaren, hösten och vintern. Vi har haft besök av nötväcka, blåmes, bergfink, bofink, större Hackspett, talgoxe, tofsmes, domherre, rödhake, talltia, svartvit och grå flugsnappare, gråsiska och en och annan skata. En stor skara fåglar som återkommit under en lång period och varit tacksamma fotoobjekt för oss. Och tacksamt för mig att öva fågelfoto på.
Förra försommaren tillbringade jag många timmar i Sommarhagen på Frösön och lyssnade till fågelsången, fotade och bara kopplade av. Före jobbet och efter jobbet. Jag fortsatte med dessa utfytker under osmmaren och längtade redan efter att flyttfåglarna skulle komma tillbaka till våren.

Och nu är vi där och vi har redan tagit oss ut flera gånger och fått se många för mig nya arter. Härom morgonen åt jag frukost tillsammans med en vän vid Frösöns finaste fågellokal vid Ändsjön. Vi såg många sjöfåglar och jag kunde kryssa fler arter till min lista och fota tranan i flykten.

Och allra häftigast var det trots allt att både få se en brun kärrhök och fota den. En rovfågel mitt i stan. Att fota fågel i flykten är en stor utmaning för mg och något jag måste öva på. Därför var det extra roligt att faktiskt få ett par bra och skarpa bilder. Som omslagsbilden och den nedan.

Det är häftigt hur fotograferandet tar en så nära naturen och djurlivet. Lika häftigt att få hitta ett nytt intresse och lära sig mycket nytt!
One Comment
Leave a comment Avbryt svar
enqvistphotography

[…] har skrivit om det förut. Om hur fotograferandet har öppnat mina ögon för djurlivet och då främst väckt ett […]